Grunderna i Filmproduktion GBQ2HD VT24 (15 hp)

Kursansvarig: Totti Allard taa@du.se

Undervisande lärare:

Filmhistoria: Christo Burman cbm@du.se

Manus och förproduktion: Joachim Bergenstråhle jbe@du.se

Filmklippning: Sylvia Ingemarsdotter sin@du.se

Filmfoto: Håkan Holmberg hhm@du.se

Ljud: Erika Iljero eil@du.se

Media Composer: Mikael Gustavsson mgt@du.se

Kursen omfattar såväl teoretiskt, analytiskt som praktiskt kunskapande. Den startar med föreläsningar om filmhistoria, fortsätter med kort praktisk övning, och avslutas med en kortfilmsproduktion efter specifika förutsättningar. 

 

Filmhistoria

Momentet handlar om hur uttrycksmedel, filmupplevelsen, produktionsförutsättningar och berättande har förändrats under filmhistorien. Efter en kort översikt studeras grunderna från stumfilmsepoken, Hollywoodfilmens utveckling, realismens förgreningar samt den postmoderna tidens film. I momentet ingår fyra föreläsningar, teoritext samt ett flertal obligatoriska och valbara filmer.

Examination sker genom hemtentamen

 

Filmproduktion

Kursens produktionsmoment utgörs först av en kort övning i kontinuitet. Sedan följer en längre period med produktion av en kortfilm. 

Den inledande övningen ska hjälpa studenten att förstå betydelsen av bildkomposition, rörelseriktning, blickriktning, klippning i rörelse mm, samt betydelsen av att i förväg planera sin inspelning.

Övningen kallas ”Trappan/Rummet” och görs med kort förberedelsetid, inspelningstid och efterbearbetningstid.

Därefter följer korta tekniska övningar som förberedelser för de specifika tekniska förutsättningarna i kortfilmen.

Under kortfilmproduktionen arbetar studenten i team, och varje team arbetar under större delen av kursen med förproduktion av en kortfilm på ett manus de själva utvecklar i grupp. Inom gruppen delar studenterna upp ansvaret för ett antal enskilda yrkesroller, men samtliga bär gemensamt ansvaret för produktionens färdigställande. 

Förutom att den enskilde studenten ska vidareutveckla sitt filmberättande, så ska denne också bygga på sina färdigheter när det gäller de praktiska verktygen och de rutiner som är grunderna inom programmet. Därför innehåller kursen undervisning i kamerateknik, ljudteknik, ljussättning och filmklippning. Dessutom fortsätter lektioner i redigeringsverktyget Media Composer. 

Kortfilmens längd 7-10 min.

Den ska alltså inte vara kortare än 7 minuter, men inte heller längre än 10 minuter.

 

Teknik

Varje team bokar och ansvarar för sin egen inspelningsutrustning och bearbetningsteknik.

Alla övningar i denna kurs ska göras med skolans kameror och tekniska utrustning. Klippningen ska ske med Media Composer.

 

Undervisning

Alla handledningstillfällen, seminarium, workshops, teamträffar, examination samt inspelningstillfällen är obligatoriska och de praktiska momenten är inte möjliga att omexaminera inom kurs, då studenterna är beroende av den gemensamma arbetsprocessen för att kunna utföra dessa. Detta innebär i praktiken att moment som man inte fullgjort i kursen, inte kan kompletteras annat än när kursen ges nästa gång.

Gruppens arbete ska veckovis redovisas i en webbaserad loggbok där samtliga gruppmedlemmars insatser anges löpande. 

Handledning är obligatoriskt och alla ska boka och ta del av den handledning som erbjuds. 

Inspelningen av kortfilmen får ej starta utan att inspelningsplanen är presenterad och godkänd, samt att handledning för bild och ljud är bokad.

Alla dokument till Grupper och Lärare – inklusive inlämningsuppgifter - ska förmedlas via Canvas.

Litteratur som varje student ska skaffa:

 

1. Tomaric, J. J. (2011). Filmmaking : direct your movie from script to screen using proven Hollywood techniques(senaste). Oxford: Focal. ISBN: 9780240817002
2. Läsanvisning: CHAPTER 4 Breakdowns and Scheduling Hela kapitlet 77-95 (22 sidor) CHAPTER 11 Production Hela kapitlet 235-247 (12 sidor) CHAPTER 13 Cinematography Bara sidorna 300-315, 333-345 samt 347-357 (37 sidor) CHAPTER 14 Audio recording Hela kapitlet 361-377 (16 sidor)
3. Thompson, K., & Bordwell, D. (2002).Film history : an introduction (senare). Boston, Mass: McGraw-Hill. ISBN: 0071151419

 

Examinationsformer

En skriftlig personlig reflektion om arbetsprocessen ska utgå från anvisade sidor i kurslitteraturen Jason J. Tomaric, ”Filmmaking” . ISBN: 978-0-240-81-700-2.

Vid examinationen av den korta filmövningen bedöms studentens slutsatser utifrån de erfarenheter som produktionen har skapat.

De filmhistoriska kunskaperna examineras i en hemtentamen som prövar kunskaper i filmhistoria genom analys och reflektion. 

Vid examinationen av kortfilmen bedöms den färdiga produktionen samt det individuella produktionsarbetet. Varje student ska vara insatt i samtliga moment av sin produktions tillblivelse och kunna redogöra för gruppens produktionstekniska och konstnärliga syften och mål. 

 

Betygskriterier

Som betygsskala används U - VG

U

Underkänt.

G 

Studenten har visat praktisk och teoretisk förståelse för samtliga faser i en kortfilmsproduktion; manusbearbetning, manusnedbrytning, produktions- och inspelningsplanering, inspelning samt redigering. Studenten har aktivt deltagit i grupparbetets alla faser och bidragit till filmens färdigställande enligt utsatta deadlines. Dessutom ska den enskilde studenten kunna analysera och reflektera både filmhistoriskt och kring sitt arbete. I examinationen bedöms studenten individuellt såväl som gruppmedlem.        

VG

Förutom kriterier för G så ska studenten ha mycket god teoretisk förståelse för kortfilmsproduktion. Ha en djupförståelse i att kunna analysera och reflektera både filmhistoriskt och kring sitt arbete. Studenten ska ha medverkat väl i filmproduktionen.

 

Betygsrapportering:

Moment 1: Filmhistoria. Hemtentamen 5 hp

Moment 2: Kort filmövning 2 hp

Moment 3: Produktion av kortfilm. 4 hp

Moment 4: En skriftlig personlig reflektion om arbetsprocessen utifrån kurslitteraturen. 4 hp

För att få betyget G på hela kursen krävs minst G på samtliga moment.

För att få betyget VG på hela kursen krävs VG på moment 1 ,3 & 4.